vintern har aldrig varit min. i den lilla fågelungens mun syns två tänder. jag klipper bort regnbågar, skriver brev till en och annan svan och läser rysk litteratur. luften har blivit tyngre i mitt rum. bara i ett andetag känner jag hur lungorna fylls av spöken från andra novembernätter, lika sömnlösa som drömfyllda. ge mig en viskning, en kyss, en förlåtelse, för den största synden är feghet. ge mig en käftsmäll, jag är ---