utkast: halleluja
resumé: THE MINOR FALL AND THE MAJOR LIFT
1) jag har formuleringsproblem, koncentrationsproblem, logikproblem, intagningsproblem, drömproblem eller snarare PROBLEM MED ALLT men freud tycker inte att jag är sjuk nog
2) jag märker hur jag börjat flyktläsa istället för att fly genom att läsa, jag får liksom ingen ordning
3) det är det här medvetandet som halvt skrämmer ihjäl mig varje gång jag känner mig handfallen och samtidigt betagen av dessa filosofer som fortfarande lever
4) jag rör vid alla ryggrader och visualiserar mig bon innanför deras revben men drar aldrig ut dem från hyllorna utan låter dem stå där som pjäser på ett brädspel, väntandes
5) mitt nya favoritord: eon, eoner (en lång, lång tid)
6) något som jag tidigare hade tagit för apati tror jag nu är en slags förlikning med livet; när jag ligger där på sängen och känner ingenting, jag är inte vaken, inte trött, inte glad, inte ledsen, jag bara ligger där och tänker på hur skönt det skulle vara om tänkandet tog slut, för det finns så mycket jag skulle vilja göra utan att tänka först
7) fråga: vad är farligast i trafiken, en som är rädd för att dö eller en som är rädd för att leva?
8) det måste vara något med vädret eller kanske tiden
9) VARFÖR ÄR DET INGEN SOM HAR FÖRBERETT MIG PÅ DET HÄR? ofrivilligt lär jag mig saker som bryter ner mig och allting slår emot mig som orkaner och tornader och jag vill inte veta mer, alla dessa teorier utan gränser gör mig inte klokare och och får mig inte att orka mer
10) Because I have to believe he can come back
11) böcker jag vill läsa nu: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
12) Hjälp?: det fungerar inte med fönekning, isolering eller utpressning vad jag vill vet jag inte heller allting är så kaotiskt, inte så där tryggt kaotiskt som det var förut, utan obehagligt och kvävande &// krävande. Få det att sluta, snälla gör så att det slutar
Trackback